| Bakpass |
En jägares placering bakom drevkedjan. |
| Bakskott |
Ett skott riktat mot ett vilt som avlägsnar sig från skytten. |
| Ballistik |
Läran om skottet. Omfattar projektilrörelsen, kula eller hagel, i och utanför pipan, tändning, vad händer i loppet, vid mynningen och i målet. |
| Baskyl |
Hagelbössans "låda" som i sig innehåller hävstång, hanar, avtryckarstånd, slagfjäder, reglar, axlar m.m. |
| Bast |
Det utväxande nya hornet hos hjortdjuren täcks av en levande hud, som kallas bast eller basthud. |
| Bastard |
Korsning mellan två djurarter. Sådan korsning är relativt sällsynt. |
| Basthorn |
Horn, klätt med basthud före fejningen. |
| Benskott |
Träffar i viltets extremiteter. |
| Beskattning |
När jägaren säger att han beskattar sitt vilda. Menar han storleken på sin årliga avskjutning-fångst. |
| Bestånd |
Kallas den fasta stam av vilt som oftast särskilt under fortplantningstiden uppehåller sig inom ett visst område. |
| Bete |
Lockbete som man kan locka till sig viltet med. |
| Betestraj |
Kallas det spår som uppstår när haren skuttar omkring på betesplatsen. |
| Betningsmedel |
Preparat för behandling av utsäde mot skadeinsekter och växtsjukdomar. |
| Betningsspår |
Det spår som bildas på marken när viltet går och betar. |
| Bett |
Tandställningen hos olika djurarter. T.ex. Överbett, saxbett, omvänt saxbett eller underbett. |
| Biocider |
Gifter av olika slag. Tillförs markerna genom lantbrukets eller skogbrukets bekämpning mot ogräs och skadeinsekter. |
| Biologi |
"Läran om det levande", dvs. om de levande organismernas liv och funktioner. |
| Biologisk mångfald |
När många arter av växter och djur lever i samma miljö. |
| Biotop |
En ekologisk term som avser ett naturligt avgränsat område, livsrum, med ett växt och djurliv som är typiskt för platsen. Faktorerna som bestämmer biotopen är: temperatur, belysning, fuktighet, mineralsalter och marknäringsämnen. |
| Bladskott |
Kommer från det tyska ordet "Blattschuss" = bogskott. Träff i bogen på i regel hjortdjur. |
| Blindgång |
En gång i ett gryt som slutar blint (utan genomgång). |
| Blindpipa |
Kallas den drivande hund som med skall blint följer en mera erfaren kamrat under drevet (kan ej driva ensam). |
| Blinker |
Är en fågelhunds som t.ex. bestraffats för hårt vid stötning av vilt. Hunden går medvetet förbi viltet utan att fatta stånd. |
| Bloduppfriskning |
Är benämningen för tillförande av ny arvsmassa till en grupp djurindivider. |
| Bock |
Kallas handjuret hos rådjur, men är även benämning på ett hagelgevär med piporna liggande den ena över den andra. |
| Bog |
Skulderpartiet hos större däggdjur omfattande bogbladet och överarmsbenet. |
| Boghalt |
Drevkedjans sista haltlinje framför skyttekedjan. |
| Bogskott |
Skott mot viltets bog, eller ord för träff i bogen. |
| Bom |
Jägarterm för skott som inte träffar målet. |
| Bonitet |
Godhetsgrad. Uttrycket används också inom viltforskning. |
| Botten |
Är den del av drevkedjan som ligger närmast den första uppställningsplatsen. |
| Brollgrop |
Brollgrop, brölgrop eller brunstgrop, kallas den grop som den brunstige älgtjuren sparkar upp i lös jord eller i en myrlagg. Gropen är ca 1 meter i diameter, som älgen avger sin urin i och sedan vältrar sig i den. Orsaken till detta beteende tros vara att älgtjuren på så sätt får en speciell brunstvittring. |
| Bruksprov |
Olika prov med hundar för att få fram goda jakt- eller andra bruksegenskaper. |
| Brunst |
Parningsdrift, könsdrift. |
| Bräckt |
Sötvatten som blandats med saltvatten där älvar rinner ut i havet. |
| Bröl |
Kronhjortens brunstrop eller brunstvrål (även dovhjorten brölar men inte så starkt). |
| Bukskott |
Träff i buken. |
| Bukt |
Vanligen rådjurets, rävens och harens sätt att i slingor löpa undan den drivande hunden. |
| Bulvan |
Konstgjord fågel för att locka landfåglar till platsen där jägaren väntar på skottillfällen. |
| Bygel |
Vapendetalj, som skyddar avtryckaren. |
| Bäversvans |
Kallas även en bredare framstock på jaktvapnet. |