Jägarnas Riksförbund

Fan	Kallas fjäderns brämartade, styvare (trådar) som sitter på skaftet.
Fauna	Alla djurarter inom ett begränsat område utgör det områdets fauna. Det kan även gälla en grupp av djur, exempelvis däggdjursfaunan, inom ett område.
Faunostik	Är läran om ett områdes fauna. Faunostiken arbetar bl.a. med att klarlägga olika viltarters svängningar, vandringar och utbredning.
Fejning	Bortgnidning av basthuden som omger hjortdjurens horn. Hjortdjuren gnider eller slår av basten mot träd eller buskar.
Fejningsskador	När hjortdjuren med hornen gnider av barken på träd (fejning), kan trädet få så stora barkskador att det dör.
Fenologi	Läran om de tidsbundna växlingarna i fråga om djurens och växternas livsyttringar. T.ex. skogsharens och ripornas dräktbyten, även tjäderns och orrens ämnesomsättning med hänsyn till födan.
Fetja	Hudstycke från renens eller älgens framben, användes förr som broms under skidor (vid klättring uppför) .
Fetknopp	En ört var blommor äts av fasan- och rapphönskycklingar.
Fettkörtel	Hudkörtel hos fåglar och däggdjur som avsöndrar fett.
Fjäder	Är en för fåglarna säregen hudbildning. Motsvarigheten hos däggdjur är hår, hos kräldjur och fiskar fjäll.
Fjädervilt	Är en jägarterm för fjäderbärande vilt (fågelvilt).
Flaskhals	Kallar man den faktor eller de faktorer som hindrar en viltstams förökning, trots att övriga livsbetingelser är gynnsamma för viltarten i fråga. T.ex. dålig vattentillgång, kallt och regnigt vårklimat, dåligt skydd, för hård beskattning och miljögifter, men även när det finns allt för starka rovviltstammar.
Flora	Växterna inom ett visst område.
Fluktuation	Ostadig variation. Ett ord som används inom viltforskning (man menar då en viltarts växlingar när det gäller individantal inom ett bestånd).
Flygel	Drevkedjans ändpunkter.
Flygelskyttar	Skyttarna-jägarna som är placerade vid flyglarna under klappjakt (drevjakt).
Flygg	En fågel som är flygfärdig.
Flykt	Flykt utan vingslag = Glidflykt (genom att utnyttja tyngdkraften på vingarnas bärplan, kan en fågel glidflyga längs en bana). Flykt med vingslag = Flykt med vertikala vingslag och flykt med horisontella vingslag (vertikala används vid förflyttning och horisontella vid uppåt flyg eller då fågeln sätter sig).
Flyktskott	Skott mot flygande vilt.
Flykttrav	Älg och hjort kan vid flykt använda trav.
Flyttfåglar	Kallas de fåglar som år efter år flyttar mellan ett häckningsområde och en vinterboplats.
Flåning	Man avlägsnar skinnet, fjäderdräkten osv. från djuret, olika tillvägagångssätt för respektive viltarter.
Foderautomat och Foderbord	Anordningar för utfodring vintertid. T.ex. av rådjur, småfåglar och fältfåglar.
Foderhäck	Anordning för utfordring vintertid. Används för utfordring av t.ex. dovhjort, kronhjort, rådjur och hare.
Fodermärgkål	Är en skydds- och foderväxt som är vinterhärdig och som ger viltet grönfoder ända in i februari.
Foderplats	Är den plats där viltet vintertid regelbundet utfordras. T.ex. en foderlada, ett fodertak, en foderhäck, en foderstack, ett fågelbord eller en foderautomat. Man kan också kalla en högiva i en tät gran eller ett höknippe vid en trädstam för foderplats.
Foderstat	Är en foderblandning sammansatt av för viltet nödvändiga foderämnen som ger bra näringsvärde och smältbarhet.
Fork	Stake som används för att driva fram flatbottnade båtar, används vid t.ex. andjakt.
Fosfor	Numera förbjudet gift.
Fot	Är en äldre jaktterm för spår.
Framförhållning	Är ett begrepp som innebär att jägaren måste rikta sitt vapen framför ett vilt i rörelse för att kunna träffa det.
Fridlysning	När en växt- eller djurart skyddas och inte får plockas eller jagas. Allt vilt är i princip fridlyst, men regeringen meddelar, enligt 29 § jaktlagen (1987:589), föreskrifter om, : de tider när olika slag av vilt får jagas inom skilda delar av landet, tillstånd tilljakt under en särskild jakttid (licens), tillstånd till jakt för att förhindra skador av vilt, att hund ska finnas tillgänglig vid jakt för uppspårning av skadat vilt. Se de allmänna jakttiderna i Jaktförordningen (1987:905).
Fylogeni	Läran om arternas härstamning.
Fysiologi	Läran om djurorganismens funktioner
Frånskott	Är detsamma som bakskott.
Fågelflotte	Användes förr vid snarning av sjöfågel. Man matade in fåglarna på flotten där man hade anbringat snaror. Numera används flottarna som foderbord åt andfåglar.
Fågelhundar	Viss typ av hund som används vid fågeljakt. Det finns stående, stötande eller skällande hundar.
Fågelskrämma	Anordning för att skrämma fåglar från t.ex. värdefulla bärträd eller odlingar.
Fågelskyl	Är detsamma som en skjutskärm eller en så kallad "skåre" vid sjöfågeljakt. Skylet är byggt av t.ex. sten, ris, tång, presenningar eller kamouflagetyg för att smälta in i den omgivande terrängen. Ett annat ord för fågelskyl är skjutkoja.
Fågelsnara	En snara gjord av tunn metalltråd för att snara fågel.
Fågelstudsare	Beteckning (annat ord) för finkalibriga kulvapen avsedda för fågelskytte.
Fångstredskap	Anordningar som är konstruerade så att viltet lockas till eller frivilligt passera uppgillrade anordningar och fastnar, de fångas levande eller dödas där. Många fångstredskap är numera förbjudna enligt svensk lag.
Fällor	Enligt jaktlagstiftningen får man återigen använda slagfällor och stockgiller som jaktredskap. Fällorna som används måste vara av Naturvårdsverket godkänd typ.
Fältfågel	Ett annat ord för fasan eller rapphöns.
Fälthare	Kallas även för tyskhare.
Förgiftning	Grödor besprutade med kemiska preparat för att förhindra skadeangrepp av insekter, var förr ofta orsaken till förgiftning av vilt med dödlig utgång. Numera är DDT-besprutning och kvicksilverbetat utsäde förbjudna.
Förladdning	Egentligen krut- eller hagelförladdning i en hagelpatron. Krutförladdningens över- och undersida täcks med tätande tunn pappskiva. Den förhindrar att krutpartiklar och gaser tränger in bland haglen och splittrar dem.
Förliggare	Kallas en grythund som ligger stilla framför räv eller grävling. Den tvingar på detta sätt djuret att stanna på plats oftast i en blindgång (en gång med endast en utgång). Med skall markerar hunden var räven eller grävlingen finns.
Förstock	Den trädel eller förstycke av vapnet som ligger framför varbygeln och som hindrar att främre skjuthanden kommer i beröring med piporna. Det finns olika utföranden på förstock, Antingen som helstock, eller som specialstock för lerduveskjutning (t.ex. bäversvans).