Jägarnas Riksförbund

Hagel	Hagelpatronens projektiler. De finns i olika storlekar och numreras från US nr 9 (finaste) till US 1 (grövsta) .
Hagelgevär	Ett jaktvapen för hagelpatroner.
Hagelpatron	Är en för hagelbössan tillverkad ammunition. Hagelpatronen är sammansatt av ett flertal blyhagel med drivladdning av krut, tändhatt och förladdning.
Halsband	Band av oftast läder som hunden bör vara försedd med. På halsbandet måste det finnas hundens skattemärke och ägarens telefonnummer. Gummibandet (halsbandet av gummi) som hunden kan kränga av sig om den t.ex. skulle fastna är att föredra vid jakt med drivande hund.
Halsskott	Skott mot villebrådets hals.
Halvmantlad kula	Är kulan i en jaktpatron, vars kropp är av bly inte helt omsluts av en stålmantel utan spetsen är öppen.
Halvskovel	Är en hornform hos dovhjorten som består av Ögontagg, mellantagg och skovelformade hornspetsar. En del individer har även istagg (taggen sitter ovanför ögontaggen).
Hammerless	Hagelgevär med inbyggda hanar. Även en dubbelstudsare kan ha hammerless-system.
Hanbössa	Ett äldre hagelgevär med utanpåliggande hanar som regleras i halv- och helspänn.
Handkastare	Används vid lerduveskjutning. Handkastaren fungerar som en slunga och den är både billig och ger god övning.
Handladdning	Man laddar patronerna (ammunitionen) själv manuellt.
Handpennor	Fjädrar. De mest effektiva vingpennorna vid flykten. De 9-12 vingpennorna sitter längs bakkanten av mellanhanden och fingrarna, dvs. vingens främsta del.
Handskygghet	Hundar som har dresserats felaktigt visar ofta detta beteende. Om hunden lägger sig ner och kryper fram till hundföraren vid kommando hit eller springer oroligt i cirklar runt hundföraren, har hunden antagligen inte bestraffats när den gjorde fel utan när den lockats in till hundföraren..
Handtäckare	Fjädrar som kallas täckfjädrar finns på fågelvingens över- och undersida. De kallas för stora, mellersta, småhandtäckare och armtäckare.
Harbana	Anordning för träning av skott på hare.
Harrenhet	En egenskap som är önskvärd hos de stående fågelhundarna. De får inte följa efter en uppstött hare.
Harrier	Är en engelsk har hund som jagar i koppel. Man använder dvs. flera hundar tillsammans. De påminner till utseendet om en beagle men är något större till växten.
Harskramla	En slags snurra eller "klappträ" av trä eller metall som gör oväsen när man svänger den med handen. Används ibland vid klappjakt efter hare.
Harskrika	Används av en del jägare för att locka räv eller kråkor. Harskrikan är en lockpipa gjord av trä eller ebonit med ett metallembran som härmar harens ångestskri. En del jägare kan härma skrikan genom att själva blåsa mot öppningen mellan tummen och pekfingret i den knutna handen.
Havreälg	Är en vedertagen benämning på älgar som är skadegörande på odlad mark. De får därför skjutas under annan tid på året. Ansökan om att få skjuta en sådan havreälg eller annan älg som gör skada på gröda skall ställas till respektive Länsstyrelse.
Hektar	Arealmått, förkortas ha. 1 ha = 10 000 kvadratmetet.
Helmantlad kula	Är en kula som är omgiven av en stålmantel, den får inte användas vid jakt efter, älg, rådjur, kronvilt, dovhjort, säl, björn eller vildsvin.
Helskovel	Kallas horn som bars av en kapital dovhjort. Hornens form är starkt skovelformade, det kan förekomma ögontagg och mellantagg på ett sådant horn.
Herbivor	Växtätande djur.
Hetsjakt	Jakt där viltet jagas genom förföljning till häst eller på skidor. Viltet utmattas så att det kan dödas utan skjutvapen. Jaktformen förekommer inte i vårt land.
Hind	Kallas hondjuret av kron- och dovhjort, efter andra levnadsårets slut.
Histologi	Läran om djurkroppens vävnader
Hjortbana	Anordning för skytte mot rörlig hjortfigur (ingår i bl.a. de olympiska tävlingsgrenarna).
Hjortdjur	Kallas en familj bland idisslarna där handjuren (hos renen har även hondjuret horn) ofta har greniga horn. Svenska hjortdjur är älg, rådjur, kron- och dovhjort.
Hjälpfodring	Kallas den utfordring man ger till vissa viltarter vintertid. Viltarter som har behov av vinterhjälp: Rådjur, hare, kron- och dovhjort, fasan, rapphöns och andfåglar.
Hjärtskott	Benämning på träff i hjärtat i regel på hjortdjur. En älg som har träffats av ett hjärtskott kan ibland springa upp till 100 m innan den stupar (hjärtat är vid träffen tomt, dvs. blodet är utpumpat till bl.a. hjärnan och det räcker för att djuret ska klara sig en kort tid).
Hochsitz	Är ett tyskt ord som betyder högsäte eller högt säte. Det är en plattformsliknande ställning byggd i ett träd eller kan också vara en helt fristående anordning. Jägaren har en god utblick över den omgivande marken från hochsitzen. Kallas i Sverige för skjutlave.
Holk	Ett fågelbo gjort av trä eller lämpligt material. Man ska inte använda metall eller plåt. Man tillverkar i regler holkar för storskrak, duvor, ugglor, knipa och småfåglar.
Holmning	Är ett gammalt uttryck för avspårning eller inringning av ett visst bestämt avgränsat jaktområde. Används ofta i samband med björnjakt.
Horn	Alla våra jaktbara han-hjortdjur bär horn. Hondjuren saknar normalt sådana. Hos renen däremot så bär både han- och hondjuren horn. Hornen fälls årligen och ersätts med nya.
Hubertus	Jägarnas skyddspatron. Enligt en gammal sägen så ska Hubertus under en jakt på långfredagen ha mött en hjort med ett strålomgivet krucifix mellan hornen. Denna hjort ska ha tillhållit honom det olämpliga med att jaga en långfredag och hotat honom med evig fördömelse om han inte bättrade sig. Hubertus blev sedermera prästvigd och så småningom förklarad som helgon. S:t Hubertus levde omkring år 656 till 725. Hubertus dagen firas den 3 november med olika jaktliga evenemang.
Hubertusjakt	Rids i Sverige längs en på förhand utstakad bana i terrängen över hinder med en ledare (master).
Hund	Människans bästa vän, anses också vara människans äldsta husdjur. En del forskare har ansett vargen vara tamhundens stamfader medan andra har ansett att schakalen skulle vara det. Det finns även de som tror att den australiska dingon är en tänkbar stamfader. Trots intensiv forskning så är inte härstamningen helt klarlagd. Hunden delas in i två huvudgrupper enligt deras ursprungliga användningsområde: Brukshundar eller sällskapshundar.
Huvudskott	Träff i huvudet. Bör sällan skjutas i annat än vid avfångning.
Hylsa	Den del av patronen som i sig innesluter krutladdning, förladdning och tändhatt. Studsarammunition = hylsa oftast av mässing. Hagelpatronen = hylsa oftast av papp eller plast.
Hålbyggare	Fåglar som antingen själva gör sina bohål, bor i uppsatta holkar, bon tillverkade av andra fåglar eller håligheter. Hackspetten tillverkar egna bohål i träd, medan blåmes, entita, gråsparv, göktyta, kaja, kattuggla, knipa, nötväcka, pilfink, rödhake, skogsduva, stare, storskrak, talltita och talgoxe bor i holkar eller andra ihåligheter (färdiga hål).
Håll	Lämpligt avstånd mellan skytten och viltet i skottlossningsögonblicket.
Hålskott	Kallas det skott som träffat under ryggraden men över lungorna. Djuret kan gå mycket långt och länge med denna skada, innan det dör.
Hålspetskula	Är en jakt projektil (ammunition) med ihålig spets. Finns i olika varianter.
Hår	Håret bildas av vissa celler som finns i huden. I hårsäckens nedre del bildas hårstrået. Det finns olika slags päls (hår) på däggdjuren: bottenull, täckhår, stickelhår och morrhår. De flesta däggdjuren har tjockare päls på vintern och tunnare på sommaren.
Hårvilt	Är en jägarterm för hårbärande (päls) vilt, t.ex. älg, rådjur, kron- och dovhjort, rovvilt samt gnagare. Däremot fågelvilt kallas för fjädervilt.
Häckning	Är en sammanfattande benämning för fåglarnas fortplantning, äggläggning, ruvning samt bobyggnad.
Häxring	Är den hetsade rågetens cirkelspår runt någon buske eller sten, där bocken slutligen når honan för parning. Ett annat namn för spåret är "älvalek".
Högstubbe	Kallas den rest av ett träd som lämnas på ett hygge som boplats för fåglar.
Högvilt	Högvilt var i äldre tider ett sammanfattande namn för de viltarter som endast fick jagas av kungen och, senare, också av riddarskapet samt adeln. Vid jakt i Sverige får de fällas med klass ett vapen, som det krävs ett speciellt kompetensprov för (jägarexamen). Hit räknas: älg, kron- och dovhjort, wapiti, sika- och vitsvansvilt, visent, mufflon, myskoxe, vildsvin, gråsäl, vikaresäl, knubbsäl, brunbjörn samt varg. Några av dessa högviltsarter finns endast i vilthägn i Sverige.