Jägarnas Riksförbund

J	Är förkortning för joule. 1 kgm = 1kpm = 9,81 J. Kgm är en förkortning av kilogrammeter och kpm är en förkortning av kilopondmeter.
Jakt	Jakt är ett ord för dödande eller fångande av vilt samt försök till detta. Färden till och från jaktområdet räknas inte som jakt. Avlivande av ett fångat vilt i fälla är inte det heller jakt.
Jaktammunition	Det finns olika sorters jaktammunition, t.ex. kulpatroner eller hagelpatroner. "Läran om skottet" är läran om projektilers rörelse indelat i innerballistik samt ytterballistik, . Innerballistik = projektilens rörelse inom vapnet. Ytterballistik = projektilens rörelse i luften från vapnets mynning och fram till målet.
Jaktarrende	Är ett kontrakt på en mark som man får bedriva jakt på. Om man bor i tätort så kan man, om man har tur, arrendera (hyra) jaktmark av någon markägare. Arrendekontraktet kan vara muntligt eller skriftligt. Det senare (skriftligt) är att föredra, det skapar ordning och reda och minskar risken för onödiga tolkningsfrågor.
Jaktdiopter	Riktmedel på jaktvapen.
Jaktelev	Är en blivande jaktvårdstjänsteman eller yrkesjägare. Praktiken för en jaktelev omfattar t.ex. markvård (plantering av skydds- och foderväxter, anläggning av viltåker, viltvatten, vinterfodring, viltuppfödning, skötsel och tillverkning av fångstredskap. Det ingår även dressyr och vård av hundar (jakthundar) även jaktbevakning samt praktisk jakt . Upplysningar om platser som jaktelev kan erhållas hos arbetsförmedlingen.
Jaktförordning	Del av Jaktlagstiftningen. För den praktiska jakten viktiga detaljbestämmelserna fastställs av Regeringen i jaktförordningen SFS (svensk författningssamling) 1987:905, JF = förkortning av jaktförordningen.
Jakthorn	Är ett signalhorn av metall utan ventiler. Hornets toner är en treklang. Jakt- eller jägarhornet används för att kunna meddela sig med eller hålla kontakt med jaktkamrater samt används även till att kalla in jakthundarna med.
Jakthundar	Det finns 6 olika sorters indelning när det gäller hundar som används till jakt. Drivande hundar = Den drivande hunden följer med skall viltets spår och vittring. Exempel: basset, beagle, drever, dunkerstövare, finsk stövare, haldenstövare, hamiltonstövare, hygenstövare, schillerstövare, smålandsstövare och tax. Dessa hundar har ett mar ett mycket väl utvecklat luktsinne. Stående fågelhundar =Stående fågelhundar stannar inför tryckande fågel och reser dessa på kommando av jägaren/föraren. Exempel: Breton, engelsk setter, gordon-setter, irländsk setter, pointer, kort- och strävhårig vorsteh. Stötande och apporterande hundar: De stötande och apporterande hundarna företräds i vårt land av ca 11 raser. En stötande hund reser (stöter) upp viltet. Men får ej förfölja viltet. En apporterande hund hämtar viltet (t.ex. sjöfåglar) på kommando av jägaren/föraren. Exempel: Golden retriever, flat coated retriever, labrador retriever, cocker spanieln, springer spaniel, irländsk vattenspaniel, münsterländer, wachtelhund, wetterhound, welsh springer spaniel och breton. Grythundar: Den förstklassige grythunden är en liten, ettrig, dvs. skarp, men framförallt rörlig hund. Den irriterar räven i fräna rusher, bryter av, söker sig ny angreppsväg eller går ut ett slag för att återkomma efter en stund i en förnyad attack. När det gäller räv får det inte hålla på för länge varje gång. Men om man jagar grävling så är ett envist, taktfast dunkande framför grävlingen en bra jaktmetod. Exempel: Tax eller terrier. Ställande - trädskällande hundar: Jakttekniken bygger på hundens medfödda instinkt att uppsöka det vilda och med sitt skall markera dess plats för att vägleda jägaren dit. Exempel: Spets raser (rävliknande färg rekommenderas ofta vid jakt på skogsfågel). Spårhundar: Hunden är dresserad att spåra upp skadskjutna eller skadade djur. Det är inga svårigheter att lära en hund att spåra. I stort sett vilken jakthund som helst med normalt intresse för vilt kan bli en användbar spårhund. Ledhundar: Ledhunden arbetar kopplad i halsband eller sele.Jägaren/föraren har hunden hela tiden under omedelbar kontroll. Ledhunden måste kunna följa alla sorters spår och arbeta under skiftande vittringsförhållanden. Hunden skall inte bara spåra utan även röra sig tyst och försiktigt, lugnt låta sig bäras och ligga "plats" medan man ensam går fram en bit efter spåret. Hunden måste även vänjas vid att man skjuter "från hunden". Detta måste ske med största försiktighet så att hunden inte får hörselskador av mynningsknallen.
Jaktkläder	Bra klädsel för en jägare är när han/hon kan röra sig eller sitta/stå stilla utan att frysa eller svettas mycket. Ett bra sätt är att använda "flerskickts metoden" (många tunna klädesplagg), man tar på eller tar av klädesplagg beroende på kyla eller värme.
Jaktkniv	Jaktkniven skall vara kort och relativt bred för både passning och flåning. För buköppning används en speciell kniv (knivbladet är format som en krok längst ut).
Jaktkultur	Jaktkultur innebär en aldrig svikande hänsyn till medmänniskor - såväl jaktkamrater som icke-jägare - samt en skonsam, human inställning till det vilda. Kunnighet, gott omdöme, självbehärskning och ansvarskänsla..
Jaktlagstiftning	Jaktlagen SFS 1987:259 (JL) Jaktförordningen SFS 1987:905 (JF) Kungörelse med föreskrifter om jakt (Jaktkungörelsen) SNFS; (1994:3)
Jaktledning	Jaktledare ska tillse att jakten går rätt och riktigt till. Han svarar alltså bl.a. för att samtliga jägare innehar giltiga handlingar såsom vapenlicens, jaktkort och jägarförsäkring, samt att säkerheten är tillfredsställande och att överskjutning elimineras.
Jaktprov	Är en metod för att undersöka och bedöma en jakthunds användbarhet. Jaktprov ordnas för följande hundraser: Drivande hundar: Stövare, drever, tax m.m. Stående hundar: Setter, pointer, vorsteh. Ställande hundar: Älghundar. Grythundar: Tax, terrier. Spårande hundar: Tax, vorsteh, spaniel m.m. Stötande och apporterande hundar: Spaniel och retriever raser. Trädskällare: Vissa spetsraser.
Jaktprovsdomare	Är en av Svenska Kennelklubben utsedd auktoriserad person. En jakt och hund kunnig person med allmänt förtroende.
Jaktsignaler	Jägaren blåser i ett jakthorn, långa eller korta hornstötar. Används i regel vid stövarjakt och drevjakt. Bruket att blåsa jaktsignaler är numera mindre förekommande.
Jaktskytte	Övnings- och tävlingsskytte samt även skjutning mot levande vilt med både kulvapen och hagelbössa. Se t.ex. RM-regler.
Jaktstämma	Beslutande organ inom ett jaktvårdsområde.
Jakttabell	En jakttabell innehåller information om jakt enligt: av regeringen utfärdade förordningar ur Jaktförordningen SFS 1987:905 (JF). Kan oftast fås via jägarorganisationer, vapenhandel eller järnaffärer som säljer ammunition eller vapen.
Jakttid	Den tid på året då ett visst viltslag är tillåtet för jakt. Övrig tid av året är viltet inte tillåtet att jagas.
Jakttillsynsman	Är en med polismans skydd och befogenhet förordnad ordningsvakt för tillsynen av jaktlagarnas efterlevnad inom ett län eller ett polischefsdistrikt.
Jakttyg	Ett annat namn för lapptyg (se Inlappning)
Jaktvapen	Hagelvapnet: Används för småviltjakt. Se, Kungörelse med föreskrifter om jakt (Jaktkungörelsen) SNFS; (1994:3). Vanligaste kaliber är 12, 16 och 20. Kulvapnet: Används oftast vid högviltsjakt, det finns en mycket stor grupp kulvapenkalibrar, den svenska "klassindelningen" upp tar ca 200 olika kalibrar, men många av dessa används inte för jakt idag. Se, Kungörelse med föreskrifter om jakt (Jaktkungörelsen) SNFS; (1994:3).
Jaktvård	Omfattar i dag alla de åtgärder som görs för att förbättra och förstärka våra viltstammar, såväl kvantitativt som kvalitativt. Till jaktvård räknas framförallt sådana åtgärder som viltforskning och organisation. Exempel på jaktvårdande åtgärder är: Organisation, forskning, markvård, uppfödning av vilt, utsättning av vilt, hjälpfodring, jaktlagstiftning, jaktskytte och jaktstigar.
Jaktvårdsavgift	Är en avgift, som enligt jaktlagen 41 § stadgad avgift som skall erläggas av var och en som vill utöva jakt på mark han äger eller på annat sätt disponerar.
Jaktvårdsfonden	Är en fond som tillkommit genom lagen om rätt till jakt av den 3 juni 1938. Fonden bildas av influtna jaktvårdsavgifter samt vissa bötesandelar. Fonden förvaltas av Statskontoret, men det är Regeringen som bestämmer om fondens fördelning.
Jaktvårdskonsulent	Egentligen länsjaktvårdskonsulent, är en tjänsteman med uppgift att leda och organisera arbetet inom ett eller flera län.
Jaktvårdsområde (JVO)	Har bytt namn till Viltvårdsområde (VVO). Ett viltvårdsområde består av ett antal fastigheter eller delar av sådana som sammanförts till en lämplig viltvårdsenhet och vilkas ägare i princip kommit överens om regler för hur jakten och viltvården ska bedrivas inom området.
Jaktår	Tiden för ett jaktår är 1 juli - 30 juni. Benämningen är fastställd i 1938 års jaktstadga. Jaktvårdsavgift ska erläggas för jaktår.
JL	Förkortning av Jaktlag, lagen om rätt till jakt.
Jägare	Är även benämningen på en person anställd på gods eller större gårdar eller av dem som äger eller förvaltar större markområden (t.ex. skogsbolag). I jägarens arbete ingår skötseln av den praktiska viltvården. Arbetet kan vara förenat med uppfödning av fältfågel eller änder och dressyr och hållande av jakthundar.
Jägarexamen	Beslut om införande av obligatorisk s k jägarexamen i Sverige togs av riksdagen 1978. Det är ett antal olika kompetensprov, både teoretiska och praktiska. Proven är direkt kopplade till erhållande av vapenlicens.
Jägarförsäkring	Är en ansvarighetsförsäkring som tecknas av de flesta försäkringsbolag och som kan fås att gälla för varierande belopp.