| Kaliber |
Är ursprungligen ett arabiskt ord, betecknar ett eldvapens grovlek. Lågt nummer grov kaliber och höga nummer finare kaliber. |
| Kalvvilt |
Jägarterm för hondjur och kalvar av älg, kron- och dovhjort och stundom även rådjur. |
| Kammardressyr |
Ett annat ord för hunddressyr (hundens grundläggande uppfostran). |
| Kannibalism |
Uppätning av individer av samma art. Förekommer stundom bland rovvilt av olika slag i fångenskap, samt viltuppfödningar. |
| Kantantänding |
Tändsatsen helt innesluten iden uppressade hylsflänsen. Hylsan saknar således särskilt tändhattsläge. |
| Kapital |
Jägarterm för älgtjuren, kron- och dovhjortens samt råbockens maximala hornutveckling. |
| Kennel |
Är i regel en hundgård för uppfödning av rasrena hundar. |
| Kennelklubben, svenska (SKK) |
Enligt stadgarna har SKK till ändamål att väcka intresse för och främja avel av mentalt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda hundar, att sprida kunskap om hundens rätta vård, fostran och utbildning samt att i god kontakt med samhällets organ och enskilda sammanslutningar bevaka frågor av allmänt intresse för hundägare. En av SKK:s viktigare uppgifter är att föra register och stambok. |
| Kid |
Kallas årsunge av rådjur. Kallas även ibland för lamm eller killing. |
| Kikare |
Är ett optiskt instrument som medger iakttagande av föremål på långa håll under viss förstoring. |
| Kikarsikte |
Är ett optiskt riktmedel för jaktvapen. |
| Klappjakt |
En jaktform där viltet med drevkarlar pressas, drivs mot på förhand utställda jägare (skyttar). |
| Klorofyll |
Är gröna färgämnen som bildas i blad när de utsätts för solljus. |
| Klunk |
Ett ljud som hörs från tjädertuppen vid tjäderspel (Även knäppningar hörs). |
| Klövar |
Är egentligen obildade klor. |
| Knallapportör |
Jägarterm för den hund, oftast fågelhund, som utan kommando från jägaren/föraren rusar för att apportera när viltet faller. Vid t.ex. fågelhundsdressyr anses detta vara ett svårt fel. |
| Knibla |
Kallas sammanbindning av rådjurets fram- och bakfötter runt en bärstång. |
| Knäppning |
Ljudmoment i tjädertuppens spel (Även s k klunk hörs vid tjädertuppens spel). |
| Kolsyrevapen |
Ett slags luftgevär |
| Kolv |
Jaktvapnets bakre trädel som ligger an mot axel och kind när vapnet riktas. Kolv kallas även det med bast omgivna framväxande hornet hos hjortdjuren, särkilt älgen. |
| Kolvtiden |
Kallas den tid då hornet börjar växa fram (hjortdjur, särskilt älgen). |
| Kommunikationsradio |
Små bärbara radioapparater, som har blivit en viktig del i jägarens utrustning. Att ha radiokommunikation har blivit en nödvändighet, inte minst ur säkerhetssynpunkt. |
| Kompensator |
En rekylbroms som ibland används på enkelpipiga hagelbössor vid tävlingsskytte. Kompensatorn (rekylbromsen) minskar stöten mot axeln. |
| Kondenseras |
till exempel när vattenånga kyls av och blir regn eller dagg. |
| Konservator |
Namnet på den som yrkesmässigt preparerar djur för bevarande i naturtroget utseende. |
| Korn |
Kulvapnets ursprungliga riktmedel är siktet och kornet, alltså en öppen siktskåra närmast ögat och kornet nära mynningen. |
| Korshorn |
Är en sällsynt förekommande hornform hos råbocken. Den bakre taggen och ögontaggensitter i jämnhöjd och bildar ett kors. |
| Korsskott |
Är benämningen på träff i korset på klövvilt. |
| Krak |
Vit skärm som anbringades på skredstången vid säljakt. |
| Krona |
Beteckning för älgens, kronhjortens och dovhjortens hornuppsatser. |
| Kronvilt |
Kronviltet (kronhjorten) är relativt sällsynt i vårt land, men ökar i antal, främst genom att hjorthägn blivit vanligare i landet och rymningar skett från dessa hägn. Handjurets (hjortens) vackra hornkrona, ädla kroppsbyggnad och ståtliga hållning har gjort den till ett mycket eftersökt jaktbyte. |
| Kronår |
Kallas ett viltrikt år |
| Krut |
Drivmedel i såväl studsar- som hagelpatroner. |
| Kulbana |
Den väg kulan går genom luften. Banan bestäms av utgångsvinkeln, utgångshastigheten, luftmotståndet, tyngdlagen samt kulans egen form och vikt. |
| Kulgevär |
Det sammanfattande namnet på kulvapen (kulgevär) för jakt är studsare, som är ett gammalt tyskt låneord. |
| Kvalster |
Är en grupp små spindeldjur som ofta lever som parasiter. |
| Kynologi |
Läran om hunden. Innefattar bl.a. utvecklingshistoria, anatomi, fysiologi, uppfödning, vård, uppfostran och dressyr. |
| Käkskott |
Är en mycket otrevlig träff i samband med kuljakt efter älg, kron- och dovhjort eller rådjur. Eftersöket är oftast synnerligen svårt eftersom en käkträff lämnar mycket lite blod efter sig, om djuret inte hittas går det oftast en lång plågsam död tillmötes. |
| Köldläte |
Detta ljud utstöter fågelungarna när kroppstemperaturen sänks ner mot den s k uthärdliga gränsen. Även räven kan ibland under vissa mycket kalla nätter skälla och yla särskilt kraftigt, en del tror att även detta kan bero på kölden. |
| Köttbesiktning |
Hälsovårdsmyndigheternas kontroll av sådant kött som är avsett till människoföda. Kontrollen avser att förebygga smittorisk. |