Jägarnas Riksförbund

Vakjakt - Vaktjakt	Kallas också för vakskytte, förr även för ståndskytte. Jakt vid villebrådet växel (väg ,stig eller terrängavsnitt där hårviltet går eller växlar fram), gryt eller jakt vid på förhand utlagd åtel. Jägaren inväntar där viltets ankomst. Vanligast är vakskyttet eller gluggskyttet på räv.
Valeriana	Får man från vänderoten (Valerianan officinalis). Det är ett "illaluktande" ämne som är utmärkt för bl.a. invittring av räv- och kattfällor. Valerianalösning kan köpas på apotek.
Vapenförordning	Vapenförordningen (1996:70) 1 § Med skjutvapen och ammunition förstås i denna förordning sådana skjut vapen och andra föremål samt sådan ammunition som omfattas av bestämmelserna i vapenlagen (1996:67). I bilagan till denna förordning delas skjutvapen och ammunition in i de kategorier som behövs för tillämpning av vissa bestämmelser som meddelas för att genomföra rådets direktiv. 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen. osv.
Vapenkultur	Det finns jägare emellan vissa oskrivna lagar och regler som man inte får bryta emot. T.ex. Håll vapnets mynnig så att ingen skada kan uppstå om ett vådaskott skulle gå. Inget skott är värt risken att skada en människa. Behandla alltid ett vapen som om det vore laddat.
Vapenlagen	Vapenlag (1996:67) 1 § Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen. osv.
Vapenvård	Vård av vapnet ökar dess livslängd och behåller god träffbild hos både hagel- och kulvapen.
Varbygel	Avtryckarskydd av järn, horn, plast eller dylikt som är fästat på undersidan av kolvhalsen och utformat som en halvcirkel under avtryckarna. Den skyddar mot stötar och slag som skulle kunna utlösa ofrivillig avfyrning. På Winchester och dylika repeterstudsare är varbygeln utformad som repetermaskin och kallas då för underlever.
Vettar	Konstgjorda lockfåglar som används vid sjöfågeljakt.
Vilt	Samtliga vilt levande fåglar och däggdjur samt dras ägg och ungar. Jakt får bedrivas efter dessa med de undantag och inskränkningar som är stadgade i Jaktlagen, Jaktförordningen och Jaktkungörelsen.
Viltbestånd	Med viltbestånd menar man i regel både artrikedomen och invidrikedomen av det vilt som uppehåller sig inom marken. Man talar ofta om ett gott viltbestånd eller ett dåligt.
Viltbonitet	En marks viltproducerande förmåga. En god mark (en mark med skydd och föda) producerar i regel mer vilt än en ur dessa synpunkter sett dålig mark. Viltboniteten = siffermässig uppskattning av markens produktionsförmåga per yt- och tidsenhet.
Vilthägn	Med vilthägn menar man i regel ekonomiskt meningsfull hjortavel. Även vildsvin och mufflonfår förekommer i hägn.
Viltinventering	Det finns olika metoder för att göra en viltinventering. Exempel: Älgobservationsinventering Provytemetoden Linjetaxering Inventering av olika djurslag (räkning) Vilträkning från luften Rovdjursinventering (björn, varg, järv och lo)
Viltpåse	En av plast eller gummiduk tillverkad påse att ha i ryggsäcken för att stoppa småvilt i så att ryggsäcken inte blir ned blodad i onödan. Fåglar bör dock hängas luftigt utanpå ryggsäcken i snaror.
Viltreservat	Fridlysta områden som avsatts av enskilda viltvårdare, större bolag eller staten. Syftet med ett viltreservat är att få viltet inom dessa områden att ostört föröka sig.
Viltsjukdomar	Sjukdomar hos vilda djur, orsakade av virus, bakterier, parasiter, gifter m.m.
Viltskador	Med begreppet viltskador menas den skadegörelse som de vilda djuren under vissa förhållanden kan åstadkomma på i första hand skogs- och lantbruk. Hit räknas bl.a. skadegörelse på växande skog. Viltskadegörelse förekommer även på åkrar samt i trädgårdar och plantskolor. Till viltskador räknas också de skador på husdjuren som ibland förorsakas av rovdjur. Vissa viltslag kan även göra skada på fiskodlingar och kräftbestånd.
Viltskygghet	Kallas en stående fågelhundsovilja att fatta stånd eller markera var fågeln trycker. Detta fel beror ofta på för hård dressyr eller att hunden på något sätt blivit skrämd, t.ex. i samband med skottlossning.
Viltskåp	Är till för att förvara viltet i till skydd för flugor m.m.
Viltslingor	Rännsnaror som oftast är tillverkade av läder och metallringar och som är i-hopsydda och fästa vid en kraftig karbinhake. Snarorna används för att hänga upp nyskjutna fåglar i.
Viltuppfödning	Kallas arbetet med att på artificiell väg söka att i fångenskap föda upp vilt som sedan, med oviss framgång, ska utsättas i viltfattiga marker. Uppfödning görs även för att veteskapligt studera olika viltarter.
Viltutsättning	Inplantering av vilt i markerna.
Viltvatten	Iordningställande av dricksvattenhål, uppgrävning av dammar samt uppdämning av rinnande vattendrag är exempel på olika viltvattenanläggningar.
Viltvård	Med viltvård menar man alla åtgärder som har syfte att öka viltstammarna såväl kvalitativt som kvantitativt. Exempel: Största möjliga lugn och fred i markerna. Plantering av skydds- och foderväxter s.k. markvård. Vinterhjälp i olika former. Anläggande av viltvatten. Bildande av viltvårdsområden. Efterhållande av löslöpande hundar och katter. Rovviltskontroll. Propaganda mot störning under häcknings- och yngelperioden. En efter vilttillgången anpassad beskattning. Samarbete mellan skogsvårdare, lantbrukare, naturvårdare och viltvårdare.
Viltåker	Där man inte kan bedriva ekonomiskt skogs- eller lantbruk lönar det sig bra med viltåkrar. Små inägor kan bli fina viltåkrar.
Vinddrivare	Drivande hundar som följer viltet spårvittring med högt huvud och som försöker fånga kroppsvittringen. Dessa hundar är inte spårnoga utan genskjuter ofta viltet. Dessa drev är snabbare och hetsigare, därför anser man detta drevsätt inte förenligt med god jakt eller viltvård.
Vinterstånd	Ståndort eller ståndplats för klövvilt vintertid. Man säger att t.ex. älgarna har sitt vinterstånd i ett speciellt skogsparti.
Vintersömn	Man skiljer på vinterdvala och vintersömn. Exempel: Vinterdvala: är ett djupare sömntillstånd än vintersömnen. T.ex. igelkotten, hasselmusen och fladdermössen övervintrar i ett dvalliknande tillstånd. Kroppstemperaturen sänks kraftigt och både hjärt- och andningsverksamheten är nedsatt. Ämnesomsättningen (kroppens förvandling av föda till energi) är låg, djuret klara sig alltså väldigt bra utan mat). Vintersömn: är mera en vila än en dvala. Björn och grävling övervintrar på detta sätt. Kroppstemperaturen är i regel helt normal men hjärt- och andningsverksamheten är låg. Ämnesomsättningen (kroppens förvandling av föda till energi) är låg, djuret klara sig alltså väldigt bra utan mat.
Vitfågel	Jägaruttryck för måsfåglar.
Vittring	Med vittring menas de luktförnimmelser som ett djur lämnar efter sig i lega eller längs spåret på marken. Vittringen kan sägas bestå av två vitt skilda komponenter. Dels från djurkroppen avsöndrade eller avlämnade mikroskopiska partiklar, dels de förändringar som djuret åstadkommer i vegetation eller i markytan.
Vomskott	Skottet träffar i buken. Det är ett mycket dåligt skott som förorsakar villebrådet mycket lidande.
Vårdträd	Är ett träd, som har planterats för att man trott att det skyddar mot olyckor.
Väckning	Vissa drivande hundars sätt att genom enstaka skall markera färska slag.
Växel	Jägaruttryck för de vägar, stigar eller terrängavsnitt där hårviltet går eller växlar fram. Ofta i samband med sitt fodersök.