|
|
| Åda |
Jägarbenämning på fullvuxen ejderhona. |
| Åldersbestämning |
Älg, hjort, rådjur: Genom att såga av en framtand kan forskarna i mikroskop se årsringarna i cementet. Man får fram åldern ganska exakt genom att räkna dem.
Tjäder: Ungfåglar har oftast rundade stjärtpennor. Äldre fåglar har mera rakt avskurna.
Fasan: Unga tuppar har sällan längre sporrar än 4-7 mm. Gamla tuppars sporrar är mer än 10 mm långa.
Dalripa: Ungfågeln har tredje vingpennan brun fram till september. Gamla fåglar har rent vita vingpennor.
Järpe: Gamla tuppar har en liten nacktofs och svart strupfläck. Ungfågel saknar dessa kännetecken.
Änder: Ungfågel har till slutet av september kluvna stjärtpennor. Gamla fåglar har stjärtpennor hela och spetsiga.
Hare: Om man böjer in framtassen längs frambenet kan man hos en ung hare känna en spetsig broskbildning i själva leden. Hos gamla djur är denna broskbildning förbenad och avrundad. |
| Åtel |
Dött lockbete som används vid jakt efter rovdjur, främst räv, som rävåtel kan användas alla sorters slaktavfall. |
| Återflyttning |
Då flyttfåglarna, när de kommer tillbaka på våren, möts av ett hårt väder eller övergång till kallare väderlekstyp händer det att de vänder igen. Detta kallar man för återflyttning. Detta har bl.a. iakttagits hos kråkfåglar, lärkor, starar och ringduvor. |
| Återfynd |
Fynd av märkta däggdjur eller fåglar kallas återfynd. |
| Återfyndsprocent |
Antalet återfunna djur uttryckt i procent av det antal som märkts exempelvis för en speciell undersökning. |
|
|
|
|