|
ARTKÄNNEDOM
GRÄSAND
(Anas platyrhynchos)
Allmänbeskrivning:
Hanen (praktdräkt): Huvud, hals, grönblå, glänsande med vit halsring. Bröstet gulbrunt, översidan mörkbrun vattrad. Undersidan gråvit vattrad. Vingspeglarna blå med vita bårder fram- och baktill. Stjärttäckarna baktill upprullade som en krok. Vit under vingarna. Ruggningsdräkt: Som honan fastän djupare färger.
Honan (parningsdräkt): Ljusgråbrun med markerade mörkare streck, mörkt huvud, vingspegel i likhet med hanen. Honan ruggar också och får då en mörkare fjäderdräkt, med ljusa fjäderkanter mot ryggsidan.
Ungarna (ällingarna): Fläckiga, gula och bruna. Undertill jordfärgade.
Vikt: (totalvikt)
1-åriga hanar medelvikt 1 080 g
1-åriga honor " 977 g
gamla hanar " 1 285 g
gamla honor " 1 097 g
Fåglarna urtagna och pockade ca 67 % av totalvikten.
Häckningsplats: Hela landet intill eller i närheten av vatten.
Häckningstid: April - maj.
Bo: Bale i någon tuva, under en buske, uppe i något gammalt kråkbo, holk eller uppsatta häckningskorgar.
Föda
Ällingarna: Myggsländor, vatteninsekter, maskar o dyl.
Äldre fåglar: Gräs, ogräsfrö, strandörter, nate, ollon, liggsäd, spillsäd, potatis.
Ägg: 8 - 12, grågröna enfärgade.
Antal kullar: 1.
Ruvningsdygn: 26 - 27, av honan.
Ungarna flygfärdiga: Augusti.
Läte:
Hanen: Hest "näp, näp, näp".
Honan: "Mäk, mäk, mäk".
Ällingarna: Visslande "kvitt, kvitt, kvitt".
Hastigheter: Normal 55 km/tim, toppfart 100 km/tim.
Flyttar, tid och plats: Sydsverige, Danmark, Holland eller inne i landet vid öppna vatten, ofta i städernas hamnar och parkdammar.
Återkomst: Islossningen.
Vårdande åtgärder: Vill man hjälpa gräsänderna till goda häckningsmöjligheter kan man sätta upp s.k. andkorgar. Man kan spränga eller slå upp gator i vassarna och vidga vattenspegeln här och var. Att på gammalt maner göra vasstäkt och slå strandängarna befrämjar växtligheten och ger änderna mer omväxlande föda. I häckningssjöar kan man också förankra stockar eller flottar som änderna kan vila och "sola" på. Allt detta skänker änderna trivsel. Andjakt på själva häckningsplatserna bör bedrivas med yttersta försiktighet. En avjagning på sin höjd, därefter lugn och ro.
Källhänvisning: Jägarens Uppslagsbok, av Karl Henning, Rabén Prisma. |