ARTKÄNNEDOM
KRÅKA
(Corvus corone)
Allmänbeskrivning:
47 cm. Uppträder i 2 raser. Hos oss häckar gråkråkan (C.c. cornix), som har svart på huvud, bröst, vingar och stjärt. Söderut i Europa finns svartkråkan (C.c.corone), som är helt svart med svag metallglans i grönblått. Mellanformer förekommer omkring gränserna för rasernas utbredning (sydligaste Danmark). Ungfåglarna känns igen på att de svarta partierna är matta. Svartkråkan är ofta mycket lik råkan, men har annan huvudprofil (se beskrivning under råkan). I flykten skiljer sig de båda arterna bl.a. på stjärtens form. Den är i spetsen rundad hos råkan men rakt avskuren hos kråkan.
Kännetecken: Grå rygg och undersida i övrigt helsvart.
Vikt: Ca 0,5 kg.
Häckning: Hela Sverige utom i den högsta fjällregionen.
Häckningstid: Maj - april.
Utbredning: Förekommer i stora delar av Europa (inkl. Brittiska öarna) och Asien ända bort till Kina i öster.
Boet: Boet är byggt av torra pinnar, kvistar och ris. Balen är fodrad med barkstrimlor av en eller gran, stundom djurhår.
Äggen: 4 - 6, grönaktiga med bruna fläckar.
Antal kullar: 1
Ruvningsdygn: 22, av honan ensam. Hon matas då av hanen.
Ungarna flygfärdiga: 40 - 45 dygn.
Föda: Allätare. Ungarna föds mest upp med insekter, blötdjur, avfall, fågelägg, gnagare m.m. Under andra årstider förtärs spannmål, bär köttavfall o dyl. Ofta besöks soptippar under vinter.
Läte: "Krax, krra, klå-kla-å".
Flyttning - återkomst: Stann-, flytt- och strykfågel. Somliga flyttar på senhösten i okt. - nov. mot sydväst. De som flyttar återkommer i febr. - mars.
Diverse: Kråkan lever i regel i livslångt äktenskap. Varje kråkpar har sitt eget revir. De flesta häckar i eller i närheten av kulturbygden. Kråkans kött är ätbart. Särskilt då unga kråkor skjutna i Juli. Under andra världskriget åts mycket ungkråkor - särskilt på restauranger, men kanske under något annat namn.
Källhänvisning:
Jägarens Uppslagsbok, av Karl Henning, Rabén Prisma.
Nordens fåglar, Roland Staav - Thord Fransson, Nordstedts.
Till jaktojagare.se
