ARTKÄNNEDOM
NÖTSKRIKA
(Garrulus glandarius)
Allmänbeskrivning:
35 cm. En brokig, duvstor fågel med så karakteristisk fjäderdräkt att den knappast kan förväxlas med andra fåglar. Något mindre än en kaja. Rödgrå med klarblå vattrad vingfläck. Pannan svartvit, strimmad. På hjässan en fjädertofs, vita stjärttäckare rätt bakom de blåmattade fjädrarna, svarta vingkanter, ljusgrå översida.
Häckning: Löv- och barrskog, hela landet, enstaka norra Lappland. Maj - juni.
Utbredning: Förekommer i större delen av Europa. I Nordafrika och i ett brett bälte österut till Kina och Japan. Finns också i Mindre Asien.
Boet: I gran eller lövträd av kvistar och ris, mest björkris och fodras med rottrådar.
Äggen: 5 - 7 grågröna med bruna fläckar.
Ruvningsdygn: 16 - 17.
Ungarna: Flygga efter ca 20 dagar.
Föda: Ollon, nötter, maskar, insekter, bär, ägg, fågelungar.
Läte: "Rääätsch", (hest skarpt). Dessutom härmar skrikan andra fåglar. Vårsångerna smekande, jamande, pladdrande tonarter.
Flyttning - återkomst: Stann- och strykfågel. Normalt stannfågel, men söker sig vanligen närmare bebyggelse vintertid. Vissa år sker omfattande invasionsrörelser mot väster under september - oktober.
Diverse: Nötskrikan samlar förråd för vintern av nötter och ollon, som hon gömmer lite varstans. Detta ger ofta förklaringen till ekar mitt i storskogen. Ett av skrikan kvarglömt ekollon har blivit ett träd. Ofta plundrar hon småfågelbon på både ägg och ungar.
Källhänvisning:
Jägarens Uppslagsbok, av Karl Henning, Rabén Prisma.
Nordens fåglar, Roland Staav - Thord Fransson, Nordstedts.
Till jaktojagare.se
