Tjejerna trotsade vädret för sjöfågeljakt

Skulle det bli av eller inte? Det var oväder på gång och det gick ut varningar via nyhetssändningarna. Vi blir nog hemma i alla fall. Men så dröjer ovädret och nio av fjorton anmälda trotsar varningarna från SMHI.
Text: Anneli Lindström och Lena Ling Östlund
Foto: Håkan Jäderberg

De tappra själarna samlas på bryggan i Trosa gästhamn. Det är fullt med packning och gevärsfodral. Tjejerna är fullt påpälsade, redo för kylslagna fågelpass.
Stämningen är på topp och tankarna på oväder är som bortblåsta. Vi hälsar på Håkan Jäderberg, vår värd ute på Kråmö. All vår packning lastas i transportbåten. Själva får tjejerna åka ribbåt ut till Kråmö.


Trots ovädersvarningarna uteblir den värsta blåsten. Glada i hågen tar vi oss ut till Kråmö. Anneli Lindström, Margita Berggren, Susanne Tellby, Yvonne Oward, Pia Pettersson, Lena Ling Östlund och Ann Östenson.

Mycket fågel i sikte
Fjärden ligger lugn och sjöfågel siktas både i luften och i vattnet. En hel flock på säkert hundra fåglar lyfter när båten kommer nära en vassrugg och alla tjejer ropar av förtjusning.
Transporten som normalt tar 30 minuter med Kråmös egen båt, tar nu bara tio minuter.
Packningen dras på vagnar upp till stugorna. Nu får vi raska på lite, det blir snart mörkt och det finns inget elektriskt ljus på ön. Det är febril aktivitet, ryggsäckar packas och sängar bäddas.
Håkan kommer och vi går igenom vad som gäller vid jakten omkring Kråmö, vad som är lovligt och var vi ska sitta på pass. Det är ännu lite osäkert med vädret, så vi får se om vi kan åka ut på lördagsmorgonen.
Efter en god middag pratar vi en stund om jakt och kvinnor som jagar. Ljuset från fotogenlamporna och stearinljusen tillsammans med knastret från vedspisen är riktigt rogivande. Snart är det dags att krypa i säng.

Blåsig morgon
Det är uppstigning klockan fem. Vi vaknar till och tittar nyfiket ut. Vad är det för väder där ute?
– Jodå, det blåser, konstaterar Håkan som lyssnat på vädret.
Vi bestämmer oss för att vänta tills det blir ljust innan vi ger oss ut.
Vid sjutiden träffas vi vid bryggan. Vi får åka ut med Håkans stora båt och tar två mindre på släp. Det blir lite för farligt att hantera småbåtarna i blåsten.

 
Håkans båt tar oss ut till kobbarna och jaktpassen.

Två och två blir tjejerna avsläppta på varsin kobbe.
Margita Berggren och Anneli Lindström sitter på Fågelö, på varsin sida om en liten berg-knalle.
– Vi hinner inte mer än i land förrän en vigg landar bland vättarna. Men vi står med ryggen mot vattnet och har inte hunnit ladda så viggen lyfter och flyger sin kos, berättar Anneli.
Tjejerna kryper ner bakom varsin sten. Där blåser det inte alls, men det gäller att sitta still.
Plötsligt dyker två fåglar upp. Anneli skjuter, men de flyger iväg.
En timme senare kommer två viggar. En av dem landar vid vettarna. Anneli smyger upp bössan. Fågeln lyfter, men fälls av hagelskuren och lägger sig på rygg i vattnet.

Där satt den
– Yes, där satt den, jublar Anneli glatt.
Lena Ling Östlund och Yvonne Oward hamnar på Brännskär. Vettarna läggs ut, kamouflagenätet hängs upp och de sätter sig i lä.
– Ett par kråkor på alldeles för långt håll var de enda fjäderfän vi såg, säger Lena.
Men plötsligt ligger en vette i vattnet, betydligt mindre än de andra och med ett annat rörelsemönster.
– En knipa? Ska jag skjuta? tänker Lena.
Hon skakar till i nätet och knipan lyfter.
Pang!
Bom. Bättre lycka nästa gång.
Ännu en knipa missas.
Lunchen avnjuts kring grillen på Kråmö. Det är skönt att värma sig och vi pratar om förmiddagens upplevelser. Det är flera som varit nära skott och många har sett fågel på långt håll.

Fågel på väg
Efter maten körs tjejerna ut igen av Håkan. När han lämnat av Anneli och Margita glider han ut med båten.
– Det är fåglar på väg in, så lägg i skott, ropar han.
– Jag skyndade mig ner på huk och lade i ett skott, berättar Anneli.
Viggen cirklar runt innan den sätter sig bland vettarna. Anneli reser sig sakta, fågeln lyfter och pang så ligger den på rygg.
Håkan kör förbi och hämtar upp fågeln i båten.
Även Margita skjuter en knipa på eftermiddagen. De får även se en havsörnsfamilj i närheten, som håller dem sällskap hela dagen.
Sämre går det för Lena och Yvonne. De får njuta av den bleka novembersolen som pressat sig fram mellan molnen istället för att fälla mer fågel den dagen.
På kvällen värmer vi upp oss med vedeldad bastu nere på bryggan. Vi äter en god middag tillsammans och summerar dagens jakt.

Ovanligt stilla
– Det är mycket blåst och lite för få fåglar. När det är oväder och vind brukar fåglarna röra sig mer, men inte den här gången. Kanske är det för att det föll snö på fastlandet igår. Då blir fåglarna som rådjuren, försiktiga och ligger still, säger Håkan.


Det bleka novemberljuset bjuder på vackra scenarion. Vi får njuta av utsikten när fåglarna dröjer.
Nästa morgon är det stjärnklart, någon minusgrad och det blåser lite. Vi träffas i mörkret nere på bryggan. Margita och Anneli får ta sig till Notholmen med egen motorbåt. Efter att ha lagt i vettarna och fixat nätet, är det bara att vänta. Havsörnarna drar en morgonrunda och Anneli följer dem i kikaren.
– Margita och jag satt en lång stund utan att det syns till någon lovlig fågel. Måsar flög rakt över våra gömställen, så vi måste byggt dem bra, säger Anneli.
Det enda Anneli och Margita fäller under dagen är en vigg som satt sig bland vettarna.
Lena och Yvonne får passet på södra udden av Fågelö.
– Det gav bättre utdelning. Yvonne fick nyttja morbror Göstas Brno två gånger och två
knipgubbar fick lämna skäret och följa med hem till Nykvarn, berättar Lena.

Totalt sju fåglar
Under helgen blev utdelningen totalt sju fåglar. Margita sköt en knipa, Yvonne två knipor, Anneli tre viggar och Håkan en and.
När vi åker tillbaka in till Trosa ser vi mer och mer fågel ju närmare fastlandet vi kommer.


Totalt fälldes sju fåglar. En and, tre knipor och tre viggar.
– När vintern kommer på allvar och isen lägger sig, håller fågeln till längre ut. Jakten på sjöfågel pågår till sista januari och det är egentligen isen som bestämmer hur länge man kan hålla på. För att nå fågeln måste man ju komma ut med båten, säger Håkan.
Vi vinkar av varandra och styr kosan hemåt. Alla hoppas vi på att få komma tillbaka nästa år igen.


Nöjda och glada. Det blev några fåglar till slut. Och framför allt en härlig helg. Från vänster ser vi Margita Berggren, Lena Ling Östlund, Pia Pettersson, Ann Östenson, Suanne Tellby, Yvonne Oward och Anneli Lindström. Fattas på bilden gör Anita Magnusson.