Jägarnas Riksförbund - Sjöfågeljakt nov -08

Tjejjakt i Trosa skärgård

För tredje året i rad arrangerade Jägarnas Riksförbund en sjöfågeljakt på Kråmö i Trosa skärgård. Helgen bjöd på fina naturupplevelser, men inte lika mycket fågel som vanligt.

TEXT: LENA LING ÖSTLUND
FOTO: ANN ÖSTENSON

Det var en något decimerad skara av förbundets kvinnor som trotsade regn och blåst för att ta sig ut till Kråmö för årets sjöfågeljakt. En deltagare hade tvingats lämna återbud på grund av en bruten arm, en annan för att hon måste jobba. Ett trevligt tillskott var tvååriga vorstehtiken Stina, som nu skulle få chansen att testa sin förmåga att apportera fågel.

Slit och släp. Lena lastar kärran.

Vi lastade kärrorna

Vi trängde ihop oss i hytten på Kråmö-arrendator Håkan Jäderbergs båt för att slippa regnet. Efter ungefär en halvtimme klev vi iland på ön. Vi lastade på kärrorna och knallade uppför backen till det största huset på ön - Tärken.
Huset har fått sitt namn efter Einar Tärk, den sist bofaste på ön. År 2003 flyttade Einar och Hilja Tärk in till Trosa efter 52 år på Kråmö.
Numera ingår deras tidigare bostad i uthyrningsverksamheten.
Årets jakt gick i igenkännandets tecken. Ansiktena var bekanta, Håkan var sig lik och stugorna låg där precis som i fjol. Nytt var att ett timmerhus var färdigbyggt och målat och en ny vedspis hade installerats i Tärken.
Nytt var också att i år kunde undertecknad vara med som jägare och inte bara som observatör. I somras införskaffade jag mitt första vapen, en begagnad hagelbock av märket Sabati.

Lena och Yvonne fixar iordning vättarna inför morgondagens jakt.

Vättarna fixades iordning
Stugan var utkyld. Håkan tände eld i vedspisen medan vi installerade oss i våra rum. Det blev mörkt tidigt. Vi tände oljelampor, stearinljus och värmeljus. Utrustade med pannlampor och ficklampor gick vi sedan ner till bodarna vid bryggan för att plocka i ordning vättar och kamoflagenät inför morgondagens jakt. Dessa placerades i båtarna så att allt var klart inför lördag morgon.

Fredagkvällens goda fisksoppa var precis som förra året lagad av "Tony i Trosa" , det vill säga Antons krog i Trosa. Soppan serverades med aioli och hembakt bröd.
Till kaffet gick vi igenom vilka öar vi skulle sitta på nästa morgon.

Vart vi skulle hamna berodde mest på väder och vind. Vi väcktes vid 05.15. Därefter stod frukost och packning på schemat. Efter att ha lyssnat på sjörapporten var vi redo att fara ut till Fågelö för årets första pass på sjöfågel.

Vorstehtiken Stina.

Stina var ivrig och stod mer på bakbenen än med alla fyra tassarna på durken.

När hon väl hamnat i fören och Håkan bromsade in för landstigning på Fågelö fick Stina ett ofrivilligt dopp. Efter att ha sprungit sig något så när torr fick hon på sig ett täcke för att hålla värmen. När den första knipan sköts ville Stina inte hoppa i vattnet igen. Båten las ut och fågeln bärgades.

Stina med matte Anita samt Yvonne.

Anlagen fanns
Nu testades Stina på lite närmare avstånd. Knipan slängdes i vattnet och Stina visade att anlag fanns där. Raskt hoppade hon i vattnet och hämtade in fågeln till land. Matte Anita var nöjd och Stina tog stolt emot det välförtjänta berömmet.
Dagen förflöt med avbrott för en och annan fågel som gick in för landning men ångrade sig och flög förbi. Största mängden skjutbara fåglar passerade medan vi satt vid elden och grillade korv, som om de visste att det var fritt fram.

Susanne på pass.

Två knipor var allt
När vi kom tillbaka till stugan drack vi glögg och summerade dagens magra jakt. Två knipor var allt.
Stämmningen var god och efter ett avkopplande batubad förbereddes middagen. Vi spisade en trerätters meny och en förrätt betående av skagenröra på rostat franskbröd, gulachsoppa och som avslutning kaffe med dammsugare.
Detta inramades av en stjärnklar himmel med fullmåne.
Vilken mysfaktor!

Vindförhållandena fick styra
Planerna inför söndagens jakt var att vindförhållandena återigen fick styra läget.
Tidigt på söndagmorgonen var det dags igen. Blåsten gjorde att vi vi alla blev avsläppta på Brännskär. Vädret var klart och vi fick njuta av en fantastisk soluppgång. En svanfamilj sov några hundra meter ut.

Vi plockar upp vättarna.

Under förmiddagen siktades två havsörnar över Askösiluetten och en säl tittade upp en bit ut på fjärden.
Några skott avlossades efter närgångna knipor men utan framgång. Dagen avslutades vid 10.30 och vi konstaterade att naturupplevelsen hade varit fenomenal, men det var extemt ont om sjöfågel.

På hemväg. Ann Östenson, Yvonne Oward, Lena Ling Östlund, Anita Magnusson, Susanne Telby.

Tillbaka