Historia

Jägarnas Riksförbund grundades 1938 som en reaktion på ett lagförslag som hotade att ta ifrån majoriteten av Sveriges markägare rätten till jakt på vuxen älg på egen mark. Tack vare förbundets arbete tillkom de så kallade B-licenserna som under många år gav tusentals jägare meningsfull jakt på sin egen mark. Frågorna har ändrats men förbundets strävan efter att alla markägare ska ha rätt till meningsfull jakt på sina marker, oavsett markens storlek, är kvar.

Jägarnas Riksförbund förespråkar enkel och obyråkratisk jakt och det är något som Sveriges jägare uppskattar. Det ser vi inte minst på medlemssiffrorna som under de senaste åren varit kraftigt ökande. Förutom förbundets grundsyn på hur jakten ska bedrivas har även förbundets medlemmar på ett årsmöte fattat beslut om att förbundet ska arbeta för ”Nej till frilevande varg”. I dagens Sverige finns inte möjlighet att hysa en vild vargstam utan att den får allt för stor negativ påverkan på de som försöker leva och bo på landsbygden.

Trots att förbundet växer finns grundsynen kvar, och även förbundets grundinställning. Här ska medlemmar kunna få direkt hjälp i de fall de har frågor om jakt- eller äganderätt. Hos förbundet har också medlemmarna, genom den demokratiska ordningen, direkt möjlighet att påverka hur arbetet ska bedrivas. Vi har kontakt med våra medlemmar och vi vet därmed att vi driver deras frågor. Det är ett av Jägarnas Riksförbunds framgångskoncept.