RM i jaktskytte
Jägarnas Riksförbunds riksmästerskap i skytte är en årligt återkommande nationell skjuttävling. Under tre dagar träffas deltagare från hela landet och skjuter älgbana, lerduva och jaktstig innan segrarna koras. Det här är en tävling för alla som gillar jaktskytte och gott sällskap samtidigt som det alltid ger en extra nerv när det är tävling och fina priser står på spel.
2024 gick riksmästerskapet av stapeln på Hugelsta skyttecenter utanför Eskilstuna och resultatlistan finns att läsa här.

Tävlingsreglemente RM
Ladda ner som PDF
Klassindelning
Mästerskapet indelas i öppen-, veteran-, veteran +, dam- och juniorklass.
Öppen klass: För herr- och damskyttar fr.o.m. 12 år (fyller under innevarande år).
Veteranklass: Veteran för skyttar över 55 år. Veteran +: Veteran för skyttar över 65 år.
Damklass: För damskyttar fr.o.m. 12 år (fyller under innevarande år).
Juniorklass: För herr- och damskyttar upp t.o.m. 20 år (fyller under innevarande år).
Önskad klasstillhörighet anges vid anmälan och veteraner, damer samt juniorer har således flera valmöjligheter. För skyttar som inte innehar egen vapenlicens gäller att skyttet ska ske under överinseende av vapenägaren eller funktionär.
Lagtävling
Distrikten kan anmäla lag om tre skyttar oavsett klass, varje distrikt kan anmäla flera lag om antalet skyttar i distriktet möjliggör detta.
Omfattning
Mästerskap individuellt i de tre grenarna älg, jaktstig, lerduva och sammanlagt.
Lagtävling där sammanlagt resultat räknas.
Den skytt som uppnår det högsta sammanlagda resultatet, oavsett klass koras till Riksmästare.
Arrangören må om den så önskar, välja mellan Nationell skeet eller Nordisk trap som lerduvegren. Valet skall dock klargöras vid inbjudan till Riksmästerskapet.
Anmälningar
Från varje distrikt får obegränsat antal skyttar anmälas. Skytt kan anmäla sig själv alternativt ska avdelningarna insända anmälan via distrikten, vilka svarar för att skyttarna anmäls i rätt prioriteringsordning till arrangören. Arrangören har rätt att reducera deltagarantalet utöver 10 skyttar per distrikt, om de anmälda skyttarnas antal blir för stort. Eventuella strykningar skall ske från slutet av respektive distrikts ”anmälningslista”.
Strykningar skall i första hand drabba det distrikt som har anmält flest antal skyttar. Om inte denna reducering räcker får strykningar ske på det distrikts lista som anmält näst största antalet skyttar o.s.v. Efter genomförda strykningar skall de drabbade distrikten ha lika många skyttar kvar som får ställa upp.
Skjuttider och uppropstider
Skjuttider och uppropstider skall vara anslagna på skjutplatsen. Tiderna skall vara skriftligt översända till anmälda skyttars distrikt senast 14 dagar före tävlingen. Skytt som ej passar uppropstiden kan uteslutas ur aktuell tävlingsgren.
Protester
Protest skall vara skriftlig och tillsammans med protestavgiften 50 sek inlämnas till sekretariatet senast 60 minuter efter i startlistan utsatt starttid gällande den skytt som protesterar. Avgiften återbetalas om protesten godkännes.
Jury
Tävlingsjuryn ska bestå av fem personer och är beslutsmässig med tre närvarande ledamöter för att en protest skall kunna behandlas omgående. Vilka som ingår i juryn skall vara anslaget på skjutplatsen.
Juryn bör vara sammansatt enligt följande:
En från tävlingsledningen i arrangörsklubben.
Två från förbundet centralt.
Två deltagande skyttar från annat distrikt än arrangörsdistriktet.
Anmälningsavgift
Fastställs av respektive arrangör efter samråd med förbundets skytteansvarige tjänsteman.
Priser
I varje gren och sammanlagt utdelas medaljer (guld, silver, brons) per klass.
Till de tre bästa sammanlagda resultaten oavsett klass utdelas Riksmästarplakett (guld, silver, brons).
Riksmästaren erhåller även inskription i Riksmästerskapets vandringspris.
I lagtävlingen utdelas medaljer (tre guld, tre silver, tre brons) till ingående skyttar och plaketter till lagen (en guld, en silver, en brons).
Samtliga medaljer som delas ut bekostas av förbundet.
Minst 30 % av startavgifterna ska gå till priser till skyttarna.
Prisbordet bör prioriteras så att huvuddelen tillfaller de skyttar som presterat de bästa resultaten sammanlagt.
Preben Garners vandringspris tilldelas årligen den junior som presterar sammanlagt bäst resultat.
Extra tävlingar
Får arrangeras på tid, plats och sätt som arrangören framställer.
Övrigt
Samtliga under tävlingen nyttjade fasta banor skall vara godkända av polismyndigheten. Förbundet centralt äger rätt att granska tävlingsarrangemangen före tävlingarna. Arrangören skall tillse att gällande utgåvor av regler finns tillgängliga.
Om väderförhållandet är sådant, till exempel mycket kraftigt regn eller liknande, att det råder oklarhet om vad som skall beskjutas skall skytten avstå från skott. Bedömning om huruvida förfarandet var riktigt sker av domare eller jury.
De fem främsta skyttarna i den öppna klassen samt den främsta skytten i veteran, dam respektive juniorklassen utgör underlag för att representera förbundet vid eventuella utbytestävlingar, landskamper med mera.
Skyttens ansvar
Deltagande i Jägarnas Riksförbunds riksmästerskap förutsätter en jägarmässigt korrekt hantering av vapen. Brott mot säkerhetsbestämmelserna kan efter juryns avgörande medföra uteslutning från tävlingen.
Allt skytte ska ske enligt gällande säkerhetsregler i enlighet med JRF:s skyttereglemente.
Varje skytt är skyldig att kunna reglerna. Genom tävlingsdeltagandet accepterar skytten reglernas tillämpning och accepterar de beslut som fattas av domare, skjutledare, sidodomare, protokollförare och andra funktionärer.
Genom sin anmälan till tävlingen har varje skytt också accepterat att, i förekommande fall, av tävlingsledningen bli uttagen som jury, sidodomare, protokollförare och markör.
Skytt som kommer för sent enligt meddelad skjuttid skall om förseningen är mindre än tio (10) minuter anmäla sig till skjutledaren. Skjutledaren kan ge skytten tillfälle att skjuta om tiden så medger och att det inte innebär störning för övriga skyttar. Kan inte detta ordnas skall skytten anmäla sig hos tävlingsledningen och har förverkat sin rätt att deltaga i tävlingen.
Arrangörens ansvar
Styrelsen för organisation som arrangerar Riksmästerskapet ska inför tävlingen tillse att:
• Gällande ansvarsförsäkring finns för organisationen i egenskap av arrangör.
• Tävlingsledare har utsetts.
• Banorna är i sådant skick att såväl säkerhet som trivsel är tillgodosedda.
Tävlingsledarens ansvar
Tävlingsledaren ansvarar för att
• Skjutningen genomförs i enlighet med utfärdade säkerhetsföreskrifter.
• Jury för tävlingen utsetts.
• Domare, skjutledare och övriga funktionärer finns i erforderligt antal.
• Erforderlig information når skyttar och funktionärer.
• Tävlingen organiseras på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med detta reglemente.
Domarens ansvar
Domare och skjutledare leder skjutningarna i respektive grenar. Domare gör upprop, kontrollerar vapen, skjutställningar och skyttarnas agerande.
Vid lerduveskytte fäller domarna avgörande beträffande bom/träff och ”felaktig duva”.
Juryns ansvar
• I samråd med domarna besluta i frågor om tekniska fel, brott mot reglementet eller andra störningar i tävlingarna.
• Besluta om diskvalifikation eller annat straff för skytt som åsidosatt säkerhetsbestämmelser eller eljest uppträtt på ett oacceptabelt sätt.
• Behandla protester. Juryns beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas.
Bestämmelser för älggren
Arrangören får om den så önskar använda antingen hel älgfigur eller siamesfigur.
Samtliga figurer skall ha träffområden med valörerna 51 , 5, 4, 3 samt träff.
Träffområdet skall ha fyra ringar med gemensam medelpunkt och 15, 25, 35, och 45 cm diameter samt biologiskt träffområde.
Första löpande älgen får komma från antingen höger eller vänster enligt arrangörens önskemål, arrangören skall dock anslå tydligt på älgbanan från vilket håll den löpande figuren startar.
Hastighet
Tiden för ett lopp skall vara 4,3 sekunder (+/- 0,2 sekunder). Eventuella avvikelser skall vara godkända av förbundet centralt och meddelas anmälda skyttar skriftligt senast 14 dagar före tävlingarna.
Omfattning
En serie om 4 skott mot stående älg inom 45 sekunder.
Skjutledaren ställer ut älgfiguren och anger till skytt vilken av in- eller utgående älg som ska beskjutas.
Skjutledaren kommenderar ”ladda” varefter skytt markerar ”klar för serie” genom att inta färdigställning.
Skjutledaren kommenderar ”Eld” varefter skytt intar anläggning och från första skott ska övriga tre skott avlossas inom 45 sekunder. När de 45 sekunderna är slut ska skjutledaren kommendera ”ELD UPPHÖR”.
Två serier om 4 skott mot löpande älg.
Skjutledaren kommenderar ladda inför varje serie. Skytt laddar vapnet med 1-4 skott.
Skytt kallar på första loppet genom att inta färdigställning.
Skjutledaren skickar första löpande serie inom fyra sekunder.
Skytt intar anläggning tidigast när älghornen syns i siktsträckan och skjuter mot utgående älgfigur.
Älgfigur vänder i skydd, skytt repeterar in nytt skott och intar färdigställning.
Skjutledare skickar ingående älgfigur inom 4 sek från det att älgfiguren försvann bakom skyddet.
Skytt intar anläggning tidigast när älghornen syns i siktsträckan och skjuter mot ingående älgfigur.
De kvarvarande löpen genomförs enligt ovan.
Skjutställning
Stående utan stöd och möjlighet att stå på höjt golv när skjutbås upplevs för högt.
Vapen
Godkänt klass 1 vapen med valfria för jakt godkända riktmedel.
Svenska skyttesportförbundets regler för om- och påbyggnad av vapen gäller.
Laddning av vapnet
Vapnet laddas med 1-4 patroner på skjutledarens kommando ”ladda”.
Färdigställning
När vapnet är laddat och skytt har intagit färdigställning ska kolven vila mot höft alternativt midja och pipan vara riktad mot banans kulfång.
Avvikelser från dessa regler kan tillåtas beroende på arrangörbanans utförande och skall då tydligt anslås så att ingen skytt undgår informationen.
Provskott
Skytt äger rätt till totalt 2 provskott på älggrenen, att användas efter eget gottfinnande.
Vid klick, vapenfel eller annat fel
Skytten skall vid fel anmäla felet till skjutledaren och hålla vapnet i anläggning riktat mot kulfång i 5 sek. Skjutledaren skall kontrollera om vapnet är avfyrat, osäkrat och laddat. (D.v.s. tydligt märke efter slagstiftet syns i tändhatten på den patron som ligger i patronläget.) Om så är fallet skjuts hela den aktuella serien om. Men resultaten av de skott som avlossats fram till avbrottet räknas. Högst två omskjutningar per skytt tillåts.
Om det vid kontroll visar sig att skytten är vållande till felet (t.ex. ej avfyrat, ej osäkrat, ej laddat) eller att skytten försökt avhjälpa felet istället för att lägga ned vapnet, döms bom på skottet och återstående skott i serien får skjutas.
Skytt som utan skjutledarens medgivande lämnar skjutplatsen under pågående skytte stryks från deltagandet och erhåller ej något resultat i grenen.
Markering
Markering sker efter varje serie om fyra skott. Markeringen börjar med lägsta erhållna valören och därefter i stigande skala. För löpande älg markeras först utgående älg därefter inkommande, finns för många skott i träffområdet borträknas det eller de högsta resultaten.
Skott som tangerar linjen räknas till det högre värdet. Avlångt hål samt rikoschett räknas som bom i de fall dess längd överstiger 10 mm. Klistring får ej ske före skyttens godkännande av markeringen. Markering skall ske på sådant sätt att skytten är medveten om varje skotts läge och värde innan denne lämnar skjutplatsen. Resultatskrivning skall även ske i markörgraven, jämförelse av skrivna resultat görs mellan varje skytt.
Före klistring skall samtliga träffar markeras med krita eller på annat sätt markeras för att eliminera tveksamheter i den händelse någon klisterlapp skulle lossna.
Elektronisk markering får användas om arrangören så önskar.
Särskiljning
Sker genom räkning av antal femettor, femmor, fyror o.s.v.
Maxpoäng: 6012 (Stående serie 204, löpande serier 2 x 204)
Bestämmelser för jaktstigsgren
Öppen jaktstig
Samtliga mål visas en gång för kommande skytt före skjutning.
Omfattning
6 st dubbelmål (12 skott).
Vapen
Hagelvapen i kaliber 12 eller mindre där vapentypen uppfyller myndighets föreskrift för att kunna godkännas vid jakt. För jakt godkända riktmedel.
Mindre än kaliber 12 berättigar ej till handicap.
Ammunition
Endast av arrangören tillhandahållen ammunition får användas vad avser vapen i kaliber 12. Ammunition med max 28 g blyhagel får användas oavsett kaliber.
Skytt som nyttjar vapen med mindre kaliber än 12 svarar för egen ammunition, vilken ska godkännas av arrangören.
Arrangören skall i inbjudan till tävlingen meddela vilken ammunition som ska användas.
Skjutställning
Stående utan stöd.
Skytten får endast placera ammunition i patronlägena efter klartecken från skjutledaren.
Skytten får ha valfri färdigställning.
Skytt som bryter mot dessa bestämmelser erhåller 0 poäng på den aktuella stationen. Bedömning sker av skjutledaren på den aktuella stationen.
Vid klick, vapenfel eller annat fel
Vid fel som skytt ej förvållat, går figurerna om och sista resultatet gäller.
Är skytten vållande till felet (t.ex. ej avfyrat, ej osäkrat) gäller första resultatet.
I de fall patronens förladdning/hagelkopp genomborrar träffområdet så att fullständig hagelräkning (till 10) ej kan göras, skall skytten tillfrågas om denne önskar skjuta om innan resultat meddelas.
Om skytten ej önskar omskjutning ska hålet efter förladdning/hagelkopp räknas som ett hagel.
Särskiljning
I den händelse av två eller flera skyttar skjutit fullt (120) skjuter de direkt om station 6 och det senaste resultatet räknas som skiljeresultat (samtliga träffade hagel räknas).
I övrigt skiljs skyttar med lika resultat genom att räkna antalet träff bakifrån på stigen.
Den skytt som har flest träff i rad bakifrån räknat går före Exempel:
Skytt A 10+10, 10+10, 10+10, 10+8, 10+9, 10+10 = 117
Skytt B 10+10, 10+10, 9+8, 10+10, 10+10+, 10+10 = 117
Båda skyttarna har 117 poäng men skytten B har flest fullpoängare bakifrån räknat och går således före.
Målspelet
Målspelet och figurerna på jaktstigstationerna skall anordnas så att de överensstämmer med gällande praxis vid allmänna jaktstigar och vara möjliga att beskjuta och erhålla full poäng med normal jaktborrning i vapnet, d.v.s. mållappen skall dimensioneras mot skjutavståndet så att ”fullt” kan erhållas med minst ½ borrning.
Avståndet mellan skytt och mål får ej understiga 15 meter och ej överstiga 30 meter.
Figurerna skall ordnas på ett sådant sätt att de ej faller av linan vid beskjutning, ej studsar tillbaka ut i skjutgatan efter figurvisningens slut.
Används annan färg på träfflapparna än vit skall skytten vara informerad om detta före skjutningen.
Om sammankopplade figurer skall användas skall avståndet mellan figurerna ej understiga 2 meter.
Maxpoäng
60 poäng (12 x 10 poäng dividerat med 2) Hagelräkning tillkommer.
Bestämmelser för lerduvegren
Som tidigare nämnts under allmänna bestämmelsen får arrangören välja antingen Nationell skeet eller Nordisk trap.
Valet skall meddelas i inbjudan till RM.
Nationell Skeet
Banans utseende och prestanda skall överensstämma med svenska skyttesportförbundets senaste utgåva av regler för Nationell skeet.
Eventuella avvikelser skall vara godkända av förbundet centralt och meddelas skriftligt till anmälda skyttar senast 14 dagar före tävlingarna.
Arrangören får efter godkännande av förbundet centralt nyttja två eller flera likvärdiga banor. Om så sker skall detta skriftligt meddelas anmälda skyttar senast 14 dagar före tävlingarna.
Omfattning
En serie om 25 duvor enligt följande.
Station 1: Enkelt torn, enkel låda och dubblé torn/låda.
Station 2: Enkelt torn, enkel låda och dubblé torn/låda.
Station 3: Enkelt torn, enkel låda.
Station 4: Enkelt torn, enkel låda.
Station 5: Enkelt torn, enkel låda.
Station 6: Enkelt torn, enkel låda och dubblé låda/torn.
Station 7: Enkelt torn, enkel låda och dubblé låda/torn.
Station 8: Enkelt torn och enkel låda.
Första bommade duva skjuts om för att bestämma träff/bom på det 25e skottet. Har skytten ej missat någon duva skjuts 8:e stationens låda om för att slutföra 25:an.
Vapen
Hagelvapen i kaliber 12 eller mindre där vapentypen uppfyller myndighets föreskrift för att kunna godkännas vid jakt. För jakt godkända riktmedel.
Domare
Skjutningen ledes av en domare med stor erfarenhet av skeetskytte, med god vapenkännedom och som bör inneha gällande domarlicens. Hans huvuduppgift är att omedelbart efter varje kastad duva avgöra om det är träff eller bom och att avgiva tydlig signal för varje bommad duva. Domaren skall assisteras av 2 sidodomare. Sidodomare utses bland de tävlande efter särskild turordning och företrädesvis från föregående skjutlag. Sidodomares huvudsakliga uppgift är att omedelbart efter skott ge signal genom att höja handen, en flagga eller dylikt, om han anser att duvan bommats.
Skjutställning
Enligt svenska skyttesportförbundets regler för skeet.
Träffad eller bommad duva respektive ny duva
Enligt Svenska skyttesportförbundets regler för skeet.
Särskiljning
Om två eller flera skyttar uppnår samma resultat skall ordningsföljden för de tre första platserna vid mästerskapstävlingar avgöras genom serier om 25 duvor intill dess särskiljning sker.
Om särskjutning icke skulle ske på förut bestämd tid, skall berörda skyttar hålla kontakt med tävlingsledningen, så att särskjutningen kan utföras senast 30 minuter efter det huvudskjutningen är avslutad.
För ordningsföljden i övrigt avgörs placeringen genom att räkna bakifrån i serien fram till bom.
Den skytt som har de flesta träffar i följd går då före.
Maxpoäng: 50 poäng (1 poäng/träffad duva multiplicerat med 2).
Nordisk trap
Arrangeras och skjuts helt enligt ovanstående regler för skeet med undantag för hänvisningarna till Svenska skyttesportförbundets skeetregler vilka skall bytas mot motsvarande regler för Nordisk trap.
Bestämmelser sammanlagt individuellt
Omfattning
Älggren, jaktstigsgren och lerduvegren.
Endast skytt som deltagit i samtliga tre grenar medtages i sammanräkningen.
Poängberäkning
Vid sammanräkningen till sammanlagda RM:et används skyttarnas resultat från de tre olika grenarna.
Exempel:
En skytt som erhållit resultaten 60, 60, och 50 poäng erhåller således maximala 170 poäng. Den skytt, oberoende av klass, som i sammanräkningen erhåller flest antal poäng blir således RIKSMÄSTARE. Etta, tvåa och trea sammanlagt i varje klass belönas med medaljer/plaketter men kan ej tituleras Riksmästare.
Särskiljning
I den händelse två eller flera skyttar skulle sluta på samma antal poäng skall särskiljning ske i följande ordning.
1: Resultat på älggrenen. A) uppnådd poäng. B) räkning av femettor o.s.v.
2: Resultat på jaktstigsgren.
3: Resultat på lerduvegren.
I den händelse att två eller flera skyttar vid ovanstående särskiljning ändock ej kan skiljas är det särskjutningen i resp. gren som avgör i ovan nämnda ordning.
Maxpoäng: 17012 poäng.
Bestämmelser för lagtävling
Till lagtävlingen räknas den sammanlagda poängen vilken erhållits av respektive lag. Särskiljning sker efter samma princip som för individuellt sammanlagt.
Maxpoäng: 51036 poäng.