Jägarnas Riksförbund - Jägarnas Riksförbund

Jägarnas Riksförbund

Historia

Jägarnas Riksförbund grundades 1938 som en reaktion på ett lagförslag som hotade att ta ifrån majoriteten av Sveriges markägare rätten till jakt på vuxen älg på egen mark. Tack vare förbundets arbete tillkom de så kallade B-licenserna som under många år gav tusentals jägare meningsfull jakt på sin egen mark. Frågorna har ändrats men förbundets strävan efter att alla markägare ska ha rätt till meningsfull jakt på sina marker, oavsett markens storlek, är kvar.

Jägarnas Riksförbund förespråkar enkel och obyråkratisk jakt och det är något som Sveriges jägare uppskattar. Det ser vi inte minst på medlemssiffrorna som under de senaste åren varit kraftigt ökande. Förutom förbundets grundsyn på hur jakten ska bedrivas har även förbundets medlemmar på ett årsmöte fattat beslut om att förbundet ska arbeta för ”Nej till frilevande varg”. I dagens Sverige finns inte möjlighet att hysa en vild vargstam utan att den får allt för stor negativ påverkan på de som försöker leva och bo på landsbygden.

Trots att förbundet växer finns grundsynen kvar, och även förbundets grundinställning. Här ska medlemmar kunna få direkt hjälp i de fall de har frågor om jakt- eller äganderätt. Hos förbundet har också medlemmarna, genom den demokratiska ordningen, direkt möjlighet att påverka hur arbetet ska bedrivas. Vi har kontakt med våra medlemmar och vi vet därmed att vi driver deras frågor. Det är ett av Jägarnas Riksförbunds framgångskoncept.

Organisation

Jägarnas Riksförbund är en medlemsstyrd ideell förening där medlemmarnas tyckande och lokalkännedom står i fokus. Som medlem har du alla möjligheter att påverka förbundets arbete till exempel genom att ställa motioner till din avdelnings årsstämma. De olika delarna i Jägarnas Riksförbunds organisation är:

  • Avdelning
  • Distrikt
  • Förbundsstyrelse
  • Tjänstemän

Avdelning

Alla medlemmar tillhör en avdelning. Om man inte har gjort ett eget val kommer man att tillhöra den avdelning där man bor, men det går lätt att ändra för den som vill. Avdelningen har en styrelse som väljs av avdelningens medlemmar på ett årsmöte, och styrelsens uppgift är att arbeta med de frågor som medlemmarna bestämt. Det är avdelningarna som är förbundets bas och det är från avdelningarna som de flesta motionerna som sedan styr förbundets arbete kommer.

Avdelningsstadgar »

 

Distrikt

Det finns 21 distrikt som är fördelade länsvis. De flesta distrikten har sedan fler än en avdelning knutna till sig. På distriktsårsmötet samlas de ombud som valts vid avdelningsårsmötena för att diskutera motioner och dessutom samordna det kommande årets arbete. Distriktet fungerar alltså som ett mellanled som samlar upp de olika avdelningarnas viljor och förmedlar dem till Förbundsstyrelsen.

Distriktstadgar »

 

Förbundsstyrelsen

Förbundsstyrelsen består av 9 ledamöter; 3 obestämda, 3 regionsbundna, 2:e vice ordförande, 1:e vice ordförande samt ordförande. Förbundsstyrelsen har att fatta de övergripande besluten om hur förbundets arbete ska fokuseras men de har självklart att anpassa sig efter de beslut som tas på förbundsårsstämman. Förbundsstyrelsen väljs på förbundsårsstämman och får ofta representera förbundet i till exempel möten på nationell nivå.

Förbundsstadgar »

 

Tjänstemän

Det finns flera tjänstemän med specialkompetenser inom frågor som rör jakt, jägarexamen samt juridik. Dessutom finns det tjänstemän som sköter förbundets administration. Tjänstemännen har både ett beredande och verkställande uppdrag och ska bland annat bistå avdelningar, distrikt och förbundsstyrelsen med kunskap och underlag men även genomföra det som beslutas under förbundsårsstämman. Tjänstemännens arbete leds av Generalsekreteraren och merparten av konsulenterna är placerade på kansliet i Södertälje.